|
Publicerad 2002-06-02
Ändringar
och förbättringar av Modellproduktions Z68
Inledning
Det
hela började när jag surfande på diverse modelljärnvägsrelaterade
sajter på nätet. Jag hittade en annons på modellrallaren.com
angående en Z68 från Modellproduktion inklusive drivning.
Tidspunkten kunde inte bli bättre då jag kände att jag
måste skaffa in något udda modernt lok.
Fakta
om förebilden
Motor: 437 hk
Topphastighet:
35 km/h
Längd
: 7560 mm
Vikt:
40 Ton.
Tillverkare:
AGEVE
SJ
har haft 5 st, idag disponeras tre av dem av Trainmaint som arbetar med
underhåll av lok och vagnar på flera platser i landet. Loktypen
förekommer även som växellok vid några större
industrier, har ingen statistik över dessa. Benäms då
som RT40 eller RT36.
Först hade jag ingen aning om vad Z68 var för lok, hur
det såg ut, men efter letande och sökande på nätet
hittade jag diverse bilder samt fakta.
Modellen
Storleken
och utseendet på loket lockade mig och jag inköpte denna byggsats.
Ordet "byggsats" är en aning felaktigt, en ganska komplett materialsats
kanske är en bättre beskrivning.
Kåpa,
motorboggi från Tenshodo samt
tyngdinlägget
var det som ingick i köpet.
Kåpan
gav mersmak, godkänd detaljrikedom även om alla räcken,
handtag, fönster och fotsteg var tvunga att tillverkas egenhändigt.
Däremot så var Tenshodo drivningen en besvikelse. Orginalhjulen
med obefintliga flänsar spårade ur i mina kurvväxlar från
Roco och gångegenskaperna fick ett Lima lok se ut som en snigel.
Detta var inte acceptabelt då bygget faktiskt rör sig om ett
växellok med en topphastighet på 35kmh. Då skall man
kunna krypa, och kunna krypa sakta.
Lösningen
på mitt problem blev ett tyskt disellok av typen Köf från
Roco. (art: 63413). Loket hade nästan samma mått
som Z68:an och efter samtal med MJ-Hobbyexperten konstaterade jag
att ett sådant lok skulle kunna gå att använda som drivning
till min Z68 kåpa. Sagt och gjort, en beställning gjordes
och leveransen kom.

Rocomodellen
med och utan dess plastkåpa. Loket har
snabbkontakt
om man vill montera digitaldekoder.
Byggstart
Då
kunde bygget sättas igång. Underdelen av Z68:ans kåpa
kapades bort, långsidorna sparades för senare montering på
underredet ifrån Roco loket. Underredet på Köf:en
slipades till och sågades med bågfil för att passa Z68
kåpan. Metall som styr kretskortet i rätt position togs bort.
Sidorna med fotsteg, tankar o andra detaljer sågades rent.
Underredet
kapat på Z68, långsidorna sparas
Sidorna rengjorda på Köf:en, anpassningar gjorda vid
kretskortsfästet
för att passa Z68:ans kåpa.
Nästa steg i bygget var att ordna så att kåpan gick att
montera på mitt nya underrede. Detta gjorde jag genom att borra
och gänga ett 2mm hål i fronten och ett i baken. En 2mm gängtapp
införskaffades samt ett 1.6mm borr. Här fick jag dock lite problem
då det visade sig att mitt nya underrede var en aningens kort för
att med säkerhet kunna borra två hål passande Z68
kåpan. En förlängning fick göras med hjälp av
kemisk metall. Detta material var helt nytt för mig och min far hjälpte
mig i detta steg. Slutresultatet när detta hade härdat är
ett otroligt starkt material påminnande metall.
Applicerat
den kemiska metallen (liknar modell-lera)
på
fronten av det nya underredet
Bakre
delen av underredet med borrat och gängat hål
Svordomar
Då
bägge hålen var borrade och gängade så provmonterade
jag kåpan och slipade ner den metall fram o baktill som stack ut
utanför kåpan. När detta var gjort återstod slutfasen
att återigen montera ihop motordrivningen och att få den att
fungera med min Z68 kåpa. Torde ha varit det enklaste arbetsmomentet,
men ack nej. Första problemet var att den gamla kåpan till
Köf:en som var betydligt mindre i måtten och agerade
som fäste till motorn. Själva motorn sitter helt löst och
styrs på plats genom kåpan och underredet. Då Z68
kåpan var avsevärt större fungerade inte detta. Motorn
hoppade helt enkelt ur och följaktligen drev inte loket vare sig
framåt eller bakåt.
Flera
idéer testades och skrotades då de visade sig inte fungera.
Slutligen efter lite tänkande konstaterade jag att jag redan hade
det perfekta motorfästet. Den gamla kåpan! Om den nu bara gick
in i Z68:an så skulle det fungera perfekt. Bågfilen fram och
jag kapade ur den delen som hade motorfästena. Monterade ihop delarna
och fick ett lyckat resultat. Dock visade det sig att även denna
anordning måste ha lite tryck neråt för att hålla
motorn på sin plats. Detta avlöstes genom två tunna remsor
ifrån ett lock av lämplig glassbytta som limmades fast inuti
Z68:ans kåpa.
Motor
utan motorfäste
Motor
med urkapad sektion ifrån orginalkåpan
Kåpan
monterad, notera skruven i fronten
Efter provkörningar noterades ett skrapande ljud som visade sig vara
kretskortet som låg mot ett av kugghjulen. Detta är troligen
ett resultat av att jag har slipat ner flertalet fästen för
just kretskortet. Detta löstes enkelt genom att limma dit små
1x1 mm plastbitar undertill kretskortet för att få distans
gentemot kuggar och drivning. Återigen användes mitt favoritmaterial:
locket ifrån en glassbytta.
Första
testrangeringen utförd utan problem,
krypegenskaperna
är helt enligt Roco:s kvalité
Slutnot
del 1
Fördelarna
med att använda sig av Rocolokets underrede blir bara fler o fler
ju längre in i projektet jag har kommit. Redan som jag poängterade
förut så har jag en snabbkontakt för en digitaldekoder
den dagen jag går över till digitaldrift. För det andra
så har jag nu relativt gott om utrymme inuti kåpan för
dragning av belysning. Och för det tredje så har nu loket även
NEM koppel fickor som är fjädrande. Detta möjliggör
för mig att använda Roco:s kortkoppel som jag tycker är
helt suveräna.
I
del 2 skall långsidorna monteras samt plogen framtill/baktill skall
justeras för att mer stämma med förebilden. Trappsteg skall
tillverkas. Montering och spackling samt slipning.
Plogarna
Plogen i fronten (om man nu kan kalla den plog) behöver förstoras
i bredd samt i tjocklek för att mer stämma överens med
förebilden. Detta löstes med hjälp av plast från
locket av en glassbytta. Denna gången visade sig dock materialet
vara svårarbetat gällande sista finslipningen så annat
plastmaterial rekomenderas som är mer lättarbetat (Plasten var
för mjuk för att slipa).
Först var jag tvungen att slipa ner alla detaljer på orginalkåpan
innan montering kunde göras av mina nya plogar. Detta gjordes enkelt
med en liten modellslip som kan slipa i vitmetall. Därefter limmades
de nya plogarna dit med super attack-lim som är väldigt starkt
och biter på det mesta.
Fronten
i orginalskick med diverse smådetaljer
De
nya plogarna monterade, de har beskurits för att passa
klaffen
där skruvhålet sitter. Finslipning kvarstår
De
nya plogarna passar i bredd med kåpan. Viss finslipning gjord
I
bakdelen av loket så skall plogarna istället kortas ner i bredd.
De skall istället vara lika breda som den bakre del som sticker utåt
vid hytten. Denna utstickande del synes på nedanstående bild.
Verktyg för detta var en lite grövre fil och därefter en
fin hobbyfil.
Plogarna
i bakdelen har slipats ner. Bilden visar inte sista finslipning
Långsidorna
Då
plogarna var bearbetade och iordninggjorda så övergick jag
till montering av de sparade långsidorna ifrån Z68 kåpan.
Tankarna på dessa blev lite skadade vid arbetsmomentet då
jag avlägsnade dom ifrån Z68 kåpan och jag blev tvungen
att reparera dem. Lite spackel applicerades för att sedan slipas
ner för att återfå den rundhet tankarna har. Därefter
monteras långsidorna på det nya underredet.
Reparationsspackling
gjorda på tankarna
Långsidorna
monterade på det nya underredet
Nu
återstod en hel del spacklande samt slipande för att få
de monterade långsidorna att smälta ihop med underredet. Ytterligare
spackel applicerades (använder Plastic Padding PP100 som är
snabbtorkande och relativt lätt att slipa i). Fäster på
alla ytor jag än så länge har bearbetat.
Spacklat
långsidan för andra gången
Nästan
färdig med slipningen
Buffrarna
Då
långsidorna var monterade, spacklade och slipade så övergick
jag till montering av buffrarna. Fyra Roco RC5/6 svarta buffrar införskaffades
ifrån min lokala hobbyhandlare. Jag spacklade på lite plastic
padding på foten på dessa för att slutligen skapa en
ny ”sockel”. Slutligen monterade jag dit dessa på plogarna. Innan
jag gjorde detta monterade jag dit drivningen med hjul och kontrollerade
mot en vagn att buffrarna hamnade i rätt position.
Roco
RC5/6 buffrar
Buffrar
med nyskapad sockel monterad fronten
Buffrar
med sockel monterad i baken
Trappstegen
Sista
arbetsmomentet i denna delen. Och det pilligaste. Eftersom inga trappsteg
medföljde min Z68 kåpa ifrån Modellproduktion måste
dessa egenhändigt tillverkas. Mina erfarenheter i detta område
är begränsat. Jag ville ha ett lättarbetat material så
jag valde en furulist ifrån min lokala hobbyhandlare. Denna var
1mm tjock. Materialet är lätt att klippa i passande bitar, lätt
att slipa och bearbeta. Svagheten må vara styrkan och risken för
”jack” är större än ett plast/metall material. Å
andra sidan, när väl räcken o andra detaljer för att
inte nämna buffrarna är monterade så finns det gott om
smådetaljer som kan ta skada vid vårdslös hantering.
Återigen
saknade jag en bra ritning med exakta mått att bygga efter. Då
bygget är baserat på ett Roco underrede så har ändå
skalenligheten lätt frångåtts. Därför byggde
jag mina trappsteg till att passa mitt underrede och min kåpa. Jag
tycker att resultatet blir tillfredställande och överensstämmer
så långt det går gentimot förebilden och de bilder
jag har av denna.
Trappsteg
fram påbörjad
Trappsteg
fram klar, inklusive slipning och ev. spackling
Trappsteg
bak monterad, lite slipning och spackling återstår
Bakre
trappsteg höger sida klar inklusive slipning och spackling
Slutnot
Då
var del två avklarad. Mycket har hänt under bygget och nu börjar
man kunna se hur resultatet kommer bli. Sista ihopmonteringen av loket
(se översta bilden) visar ett relativt komplett lok. I del tre skall
jag fortsätta detaljeringen med diverse räcken och handtag.
Elektroniken för belysningen skall konstrueras.
I alla fall så
har bygget framskridit och räcken, handtag har konstruerats och monterats
på loket. Jag hade vissa krav och önskemål på slutresultatet
och bland annat så skulle det vara möjligt att kunna avlägsna
räckena runtomkring loket. Hur jag löste detta kan ni läsa
i denna del.
Handtag
Handtagen ja,
inte vill vi att våra små rangerare skall ramla av loket vid
rangering? För att lösa detta måste ju givetvis ett antal
handtag monteras. Både för serviceluckor samt för att
hålla sig fast vid. (Sen har väl detaljeringen ett visst intryck
på undertecknad). Allt eftersom bygget har framskridigt har jag
nog börjat inse att den ritning jag har inte är riktigt samma
version som den bild jag har (se del 1). En av detaljerna jag kan se detta
på är att just handtagen. Vissa handtag finnes på ritningen
medans de ej är med på bilden och vice versa.
Detta rör
mig inte så mycket då denna typen av lok säkerligen modifieras
och bankas på en hel del under deras livslängder så jag
helt sonika ”mergade” ihop dessa varianter till vad jag tyckte verkade
OK.
Materialet för
alla mindre handtag runtomkring är 0.5mm mässingstråd
vilket är väldigt flexibelt och lätt att bock/forma till
önskad form. För att avhjälpa bockningen använde jag
mig av en förbrukad cd-skiva och borrade två hål passande
de hantag som skall tillverkas. Därefter klippte jag till 3-4cm långa
bitar av mässingstråden och trädde genom dessa två
hål. Pressade sedan cd-skivan hårt mot ett lämpligt underlag
för att få till ”bockningarna” korrekt. Metoden fungerade ypperligt
bra som ni kan se på bildserien nedan.
Ritat
ut vart borrning skall ske på kåpan
|
Nämnd
cd-skiva borrad med två hål
|
Koppartråd
(0,5mm) klippt och bockad
med hjälp av cd-skivemallen
|
Borrat
med 0,6mm borr och påbörjat
montering av handtagen
|
Alla handtagen
monterade på själva
motorhuven. Nu återstår handtagen
på själva hytten.
|
Hytten
På hytten
skall även handtag monteras längs dörrkarmen. Detta för
att underlätta de små liven när de skall klättra
in i loket skulle jag tro. Dessa skapades genom att jag använda mig
av 0.7mm ståltråd. Detta grövre material valdes med avsikt
att loket skall tåla att tas i, samt att det är kul att kunna
se lite detaljer på loket någon meter bort. Dock anser jag
att de inte ser oproportionellt stort ut. Ca 60mm i tjocklek skulle det
bli skalenligt.
Handtag
på hytten monterade
|
Handrelingarna
O min herre i
himlen. Än så länge det jobbigaste och pillrigaste moment
jag varit med om. Jag utgick även här ifrån 0,7mm ståltråd.
Starkt material som inte ger med sig i första taget.
Många timmar
har jag ägnat åt att tänka genom huruvida dessa räcken
runtomkring skall fästas på loket. Många idéer
har ältats och förkastats av olika anledningar. Skulle jag skapa
dom och limma fast dom på kåpan direkt. Eller skulle jag limma
fast dom på underredet? Detta skulle skapa problem framöver
vid eventuell service av loket då dessa onekligen skulle kunna vara
i vägen.
Nej lösningen
måste vara så jag kan montera och demontera räckena runtomkring
vid mitt behag.
Frågan
var nu, hur skall det gå till? Av en ren slump kom jag på
iden att runtomkring loket limma dit korta stumpar av aluminiumrör.
Dessa fick fungera som fästanordning för mina räcken. Sagt
och gjort. Med hjälp av den bild jag har och en linjal började
jag skissa på hur dessa räcken skulle se ut samt dess mått.
Först ritade jag en större version på ett papper för
att sedan rita om den i exakt storlek. Denna ritning användes sedan
som mall för att bocka ståltråden.
Montering av
räckena gjordes med en lödkolv samt lödtenn. Slipning fick
göras med filar för att få bort överflödigt
lödtenn. Pilligt men ger en stark slutprodukt som ser bra ut.
Bak och Fram
Då var
det dags att skapa grillen då. Inte så mycket att egentligen
att skriva om det. Ännu pillrigare såklart. Jag tror att bilderna
talar för sig självt merparten av dessa steg.
Slutnot del 3
Jag hann ej med
elektroniken som jag först hade planerat. De arbetsteg som var i
denna Del var nog så tidsödande så jag valde att skjuta
på belysningen till del 4.
Loket börjar
nu verkligen ta form och börjar få detaljrikedom med bibehållen
funktion. Detta har alltid varit mitt mål att hålla och jag
tycker mig ha lyckats tillfredställande än så länge.
I del 4 skall jag konstruera elektroniken i loket för belysning.
Även en skorsten skall skapas. En reparation skall utföras på
kåpan runt vänstra fönstret framtill. Fönsterkarmen
är skadad där. Dock ej något som har hänt under mina
borrningar/slipningar. Kåpan var redan skadad vid leverans.
Ta
mig tusan, börjar det inte likna ett svenskt lok?
Som
ovan bild avslöjar har bygget tagit stort steg framåt och modellen har
målats. Nu börjar man verkligen se vart bygget bär hän och resultatet
av hårt arbete börjar verkligen visa sig. Detta var också det arbetsmoment
jag fasade mest inför då jag för första gången sprutmålade en modell.
För mycket färg, eller för lite hade ju verkligen snabbt kunna förstöra
slutresultatet. Olyckan var framme, men det hela gick att lösa bra som
ni kommer se nedan.
Första arbetsmomentet var att skapa en sprutbox. En hederlig flyttkartong
användes till detta och en lampa monterades in för att ge belysning. Erfarenheterna
visade sig att bättre belysningen hade varit att önska då jag hade svårt
att se hur mycket färg jag hade sprutat på.
Sprutlådan skapad
Efter
att sprutboxen har byggts ihop gällde det att provmåla. Testa torktider
och sprutan. Jag använde mig av färger köpta från MJ-Hobbyexperten. Deras
s.k. SJ färger. Dessa är baserade på diverse kemikalier som stinker något
fruktansvärt. Aceton bland annat. God ventilation rekommenderas starkt!
En gammal kåpa ifrån en godsfinka fick duga till att testmåla på. Först
sprutade jag med röd färg, maskerade och sprutade därefter med Grå färg.
Resultaten blev lyckade så jag kände mig redo att börja spruta på min
modell.
Testmålningen var lyckad
Först
att målas var underredet och för att lösa det rödrandiga mönster vid plogarna
så valde jag att först spruta fronten och baken i den röda färgen. Därefter
maskera och spruta hela underredet i grå färg. Det var inte helt enkelt
att för hand maskera dessa linjer och vidhålla samma vinkel samt tjocklek/avstånd
mellan linjerna. Resultatet blev dock bra, och man får studera det hela
i närbild för att se avvikelserna. Totalintrycket är gott.
Maskerings tejp skapas för plogen
Plogen målad röd, maskeringstejp dit klistrad
Underredet målat grått, tejpen borttagen
När
väl underredet är målat och klart begav jag mig på själva kåpan. Jag började
med att spruta gångborden gråa. Därefter maskerades dessa och kåpan besprutades
med blå SJ färg. Ytterligare maskering för att sedan sprutmåla "taket/motorhuven"
i SJ Svartgrå färg. Denna sprutning var också den enklaste då det rörde
sig om ungefärlig en och samma vinkel. Resultatet blev mycket gott vilket
jag är glad över. För det är snabbast taket man ser om lacken är ojämn
eller på annat vis dåligt målad. Dock när maskeringstejpen skulle tagas
bort hände det som inte fick hända. En del av föregående färg följde med.
Katastrof och elände!
Efter jag har sansat mig och började begrunda skadorna avlägsnade jag
så mycket färg jag kunde ifrån de skadade områdena vilket inte var särskilt
svårt med en "tops" doppad i aceton. Löste färgen väldigt bra.
Orsaken till detta är troligen...
1. Slarv med tvätt och rengörning innan sprutning.
2. Ytan var väldigt slät, slipning med fint slippapper hade nog inte varit
fel.
3. Jag använde ej grundfärgen som var rekommenderad. Denna skulle tydligen
....ge bättre fästegenskaper. Denna lär jag
använda nästa gång :-).
Gångborden målade gråa
Kåpan målad blå

Maskering för sprutning av taket/motorhuven

Motorhuven målad, men aj tusan, färgen följde med
I alla
fall, reparationsmålning gjordes och resultatet blev gott. En del gammal
färg var kvar undertill. Men det gör ingenting, det ser bara ut som man
gjort en reparation mot en rostattack! Trevligt egentligen! Jobbet går
vidare.
Nu skulle fartranden fixas, ytterligare maskering fick göras, och med
den lärdom jag hade tog jag inga chanser utan såg till att klistret på
maskeringstejpen nöttes ut en del (genom att klistra fast tejpen mot byxan
o riva bort den några gånger). Därefter maskerade jag. Såg till att tejpen
fäst ordentligt i skarvarna där målningen skulle ske. Övrigt så tryckte
jag inte fast tejpen lika frenetiskt. Resultatet av detta fungerade bra,
inga ytterligare missöden med färg som följde med och loket hade fått
två röda fartränder!!
Maskering gjord för sprutning av fartrand

Nej men se, det blev bra!
Sist
men inte sist skulle mina räcken sprutmålas. Dessa monterades på en lämplig
frikolitkartong. Sprutade dessa och lät färgen torka. Därefter målade
jag med pensel och vanlig Humbrol färg den gula nyansen på räckena.

Räcken iordninggjorda för sprutning

Grillen, målad både grå och gul!
Det är nästan man får en tår i ögat, det börjar ju likna en svensk Z68:a!
Slutnot
Ja då var arbetet nästan klart då. Vad som återstår till del 5 är elektroniken,
skorstenen, dekaler samt fönster. Även skall hytten målas invändigt. Likaså
kommer jag måla skruvarna i samma gråa färg så dessa inte skall synas
så väl. Skorstenen är redan skapad, men ej målad. Elektroniken är testad
men skall monteras in. Sist av allt skall dekalerna monteras på loket.
Sedan så är projektet färdigt. Jag längtar till den första premiärkörningen!!

Ena sidan av mig är glad över att bygget äntligen är över, en annan är
ledsen och letar genast efter nya projekt att bygga. Lita på att dessa
kommer att komma som artikelserier hos Modellrallaren då jag gärna delar
med mig av mina erfarenheter i MJ världen.
Målning
Denna del börjar med målning av insidan av kåpan. Då jag egentligen
inte har en aning om vad för färg en Z68 har på insidan av hytten valde
jag en ljusgrå färg. En hederlig pensel samt lite Humbrolfärg användes
till detta.
Därefter målades
skorstenen som har tillverkats av ett kopparrör samt en fyrkantsprofil
i mässing
monterade i varandra. Denna skorsten syns
dåligt på min bild av förebilden som jag har utgått ifrån så jag är inte
helt säker hur korrekt den är, men vasjutton det ser ju bra ut!!

Hytten målad invändigt
Skorstenen målad
|
Fönster
Sista arbetsmomentet innan kåpan är helt klar är att skapa
alla de 12 fönster till hytten. Till detta använde jag mig av ett genomskinligt
plastmaterial tillverkat av Evergreen
med en tjocklek på ca 1-1.5mm. (Exakt mått har jag ej nu, och tyvärr
ligger restmaterialet nerpackat i en flyttkartong så om någon vill veta
mer exakt, hör av er så gräver jag tag i informationen till er)
I allafall så använde jag en vanlig kraftig köksax och klippte ut fönstren
lite grovt, därefter täljde jag ner storleken med en vass skalpell. För
att slutligen med pressa dit rutan på sin plats. Tack vare rutans storlek
så behövde jag ej limma dit dessa fönster, de fastnade i kåpan.
Risken
är ju givetvis att någon rutan skulle kunna hoppa ut. Men då är det bara
att trycka dit den igen. Än så länge har det inte hänt, de sitter rätt
så bra.

Första rutan skapad och monterad i höger dörr
|


Alla rutor framtill samt höger/vänster sida klara
|

Alla rutor runtomkring klara
|
Då all rutorna är monterade skall den färdigmålade skorstenen
limmas fast. Detta var nog bland de enklare arbetsmomenten på länge. Dit
med den, på med en klick superlim, så var det klart.

Skorstenen på sin plats
|
Elektroniken
Ja, mycket har hänt under den tid som gått. Jag har inträtt i den digitala
eran genom Rocos förmånliga startsats för 1.295 kronor. Detta gjorde
givetvis att den elektronik jag har testat för analog drivning var passé.
De glödlampor jag köpt in från elfa (microlampor med lödändar) på 3v skulle
kopplas in med en spänningsregulator vilket hade gett en konstant belysning
vid väldigt låg fart. Trevligt vid analog drift! Om någon här ute vill
ha information om hur detta skulle gått till hör gärna av er så skickar
jag er information.
Men detta fungerar INTE vid digital drift. Max inspänning till dessa spänningsregulatorer
var 15 volt. Belysningsspänningen från digitaldekodern uppmättes till
20 volt. Där sket det sig.
Jag gjorde det enkelt för mig. Jag tog fyra stycken lysdioder samt fem
lampor på 3 volt och seriekopplade dessa. Detta resulterade då i
att ungefär 1.2 volt lägger sig över varje lysdiod, vilket gjorde
att jag fick ca 2.8 volt över varje glödlampa. Med andra ord 0.2 volt
under dess maximala spänning. Borde ge marginal och öka livstiden.

Lysdioder samt lampor kopplade i serie
(bilden visar första försöket med tre lysdioder,
ej fyra som jag senare använde mig av)
|

Digitaldekoder med lastavkänning monterad i loket
och testmäts med instrument
|
Då den "nya" elektroniken var
testad återstod montage av denna. Inte så mycket att orda om detta, förutom
faktum att jag limmade lysdioderna på en liten plastbit för att förenkla
montaget. Som ni kanske redan noterat har jag valt att ha fyra vita lampor
i riktningen framåt, och en röd bakåt.
I backriktningen har jag enbart 2 vita lampor och en röd. Jag vågade helt
enkelt inte montera två vita lampor intill den röda i baken då jag var
rädd för att plasten skulle spräckas. Det skall noteras att jag har sett
bilder där man faktiskt enbart har de två nedre tända så det är inte helt
fel. De röda lamporna är helt vanliga vita som övermålats med röd humbrol
färg.

Lampor monterade i fronten
|
All elektronik monterad inklusive dioder
|
Då
elektroniken är monterad så återstår det enbart att sätta dit alla dekaler.
Dessa har jag köpt in ifrån SWB. En hjälpsam person hjälpte mig att få
tag i de dekaler jag behövde för mitt bygge. DOCK så kan jag inte prisa
kvaliteten för högt då jag har haft problem med att de har släppt för
mig lite väl enkelt. Exempelvis när en dekal var monterad och suttit i
nästan en timme lossnade den mot mitt finger när jag lyfte kåpan. Bortsätt
ifrån detta var dekalerna helt till tillfredställelse och väl monterade
lyfte loket ytterligare ett steg i sin finish.
|
|
Dekaler monterade runtom, Dekodern väl
synlig i hytten (Men vad gör man?)
|
Slutligen men absolut inte minst så limmades taket dit och loket
var färdigt.

Bilden
visar inte riktigt hur fint den röda lampan lyser.
Men man ser dekalerna på baksidan.
|

En färdig Z68 med belysningen tänd
|
Slutnot, femte delen
Ja, då var det färdigt. Vad kan jag mer skriva om? Även om jag lyckades
fotografera 106 bilder totalt av mitt bygge (Vilket jag gärna delar med
mig till er på CD skiva) så kunde jag tagit mer bilder.
Jag har lärt mig en del viktig information angående sprutmålning. Jag
har ett liten fenomen att på mina trappsteg kan trät lysa igenom. Jag
kommer lösa detta senare genom att skita ner trapporna samt rosta ner
lite runt hjulnaven.
Mitt räcke runtomkring även kallad "störtbågen" fungerar exceptionellt
bra i de aluminiumrören jag skapade för att ha möjligheten att avmontera
dessa enkelt. Nu agerar de även som skydd för de aningens bräckliga dekalerna.
Mitt mål är i alla fall nått: Jag har nu ett udda modernt svenskt
lok. Loket har digitaldrift i sig med växlande belysning fram och bak.
Det enda jag saknar nu är en egen bana att köra den på.... fast detta
kommer snart lösa sig då jag och min flickvän skall flytta till ett hus
med ett förråd/hobbyrum på 12.7 kvadratmeter. Gissa vad jag kommer ha
det rummet till!!!
Men för denna artikelserien är det nu slut, hör gärna av er om jag har
inspirerat er till liknande byggen, jag vet om minst en som har fått lite
inspiration! Jag svarar gärna på era frågor om ni har några.
Av: HÅKAN
Y
|