|
Ljus
i svenska personvagnar
Håkan
Y fortsätter sin populära serie "Ljuset på
våra modelljärnvägar"
och denna del tar upp hur man kan installera både
belysning och slutsignaler i en vanlig svensk personvagn.
Text & foto: Håkan
Y
Idén
till detta projekt kom när jag blev medlem hos Rannerallarna.
Där såg jag för första gången ett orange Rc5-lok dragandes
några bruna A7/B7-vagnar. Dessa modeller hade både belysning
och blinkande slutsignal i sista vagnen, vilket genast trollband
mig, då som tonåring. Detta minne har etsats fast i mitt
huvud och det har varit ett av de många framtidsprojekten
jag har haft. På den tiden körde vi analogt 2-räls i föreningen.
Många år har passerat sedan dess och idag kör jag DCC. Detta
ändrar förutsättningarna en aning gällande belysning i vagnarna
samt hur elektroniken konstrueras för slutbelysningen. Jag
minns också de besvär man hade förr i tiden med analoga
banor och belysning i vagnarna. Kopplade man inte ihop vagnarna
elektroniskt var det bara några få hjul som plockade upp
ström. Detta gjorde strömförsörjningen till belysningen
mycket känslig vilket ofta resulterade i en del blinkande
beroende på smutsig räls eller hjul
Med detta i åtanke formade jag de mål och krav jag hade
för min konstruktion. Ett huvudkriteria jag har haft är
att varje vagn skall dra så lite ström som möjligt för att
inte belasta mina bostrar. Hade vi använt oss av vanliga
glödlampor i vagnarna hade energiförbrukningen varit högre,
än om man använder lysdioder. Med lysdioder kopplade
i serie sjunker förbrukning markant samtidigt som livslängden
för konstruktionen ökar drastiskt.
Ett annat kritera jag har haft är att belysningen i vagnen
skall vara okänslig för kortvariga kontaktproblem med rälsen,
oftast orsakat av smuts. Dessutom skulle konstruktionen
vara så billig som möjligt då jag personligen
har omkring 15 vagnar som skall få belysning monterad. Det
finns diverse färdiga lösningar man kan köpa från
olika tillverkare, allt ifrån batteridrivna konstruktioner
till de med inbyggda dekodrar. Dessa kostar mellan 150-250
kronor och blir för dyrt för mig.
Låt oss kika närmare på hur jag gick tillväga med mitt
projekt. För att lösa störningskänslighet vid smuts på rälsen/hjulen
använde jag en kondensator (C3). Ju större värde på denna
desto bättre blir det. I de vagnarna med enbart belysning
använder jag mig av en 16v 2.200uF elektrolyt kondensator.
I en vagn med både belysning och slutbelysning användes
en 2.200uF samt två 1000uF parallellkopplade. Även här rör
det sig om 16v elektrolyt kondensatorer. Detta ger mig då
totalt 4.200uF.
Vid testkörningar med en vagn med kondensatorer respektive
utan kan man tydligt se den dåliga kontakten i vagnen
utan kondensatorer, medans detta uteblir helt och hållet
i de vagnarna som har kondensatorer. En nackdel är att om
man lyckas parkera vagnen där den tappar kontakten laddas
kondensatorn ur och vagnen slocknar. Kondensatorerna hjälper
också till att hålla spänningsnivån konstant då vi med hjälp
av en diod likriktar strömupptagningen ifrån rälsen som
i DCC är en fyrkantsvåg. Eftersom detta görs med en diod
så blir det faktiska resultatet att kretsen slås på och
av i en mycket hög frekvens. Med hjälp av kondensatorn utjämnas
detta och vi får en jämn strömkälla.
Mina önskemål gällande slutsignalen är att elektroniken
för denna skulle så långts som det var möjligt inte skulle
vara synlig genom fönstren på vagnen. I inredningen av vagnen
finns det ett större utrymme som kan utnyttjas. Detta utrymme
som förmodligen är en toalett i vagnen saknar fönster och
ger tillräckligt med utrymme för den elektroniken som styr
slutbelysningen.
Kretskortet
för slutbelysningen monterad i ett
dolt utrymme i vagnen
|
Belysningen
i vagnen sköts av fyra ytmonterade dioder limmade på en
tunn plastremsa. Denna remsa limmas in i vagnen med dioderna
riktade mot taket. I taket klistrar jag dit vita etiketter
för att reflektera ljuset bättre. Detta ger en mycket bra
och jämn ljusspridning i kupén.
Små
dioder
|
Reflektorer
i taket
|
Som
man kan se på el-ritningen är varje komponent avdelad i
en blå ram. Alla dessa är helt frivilliga enligt önskemål
om funktion. Vad som inte är frivilligt är den diod samt
motstånd ovanför de blåa valfria komponenterna. Elektroniskt
sett efter denna diod (D1 samt R1) se det som plus polen
i den elektroniska kretsen. Motståndet spelar en viktig
roll gällande begränsning av strömrusning när kondensatorn
laddas. Detta är för att skydda så att överbelastningskyddet
på anläggningen inte skall lösa ur.
Mekaniken för att ta upp strömmen ifrån hjulen tillverkades
enkelt egenhändigt med hjälp av en tråd som virades runt
axeln på hjulet. Notera här att inte ta i för hårt. Provrulla
boggien på en bit räls innan du montera tillbaka den på
vagnen. Boggien skall kunna rulla en liten bit innan den
stannar. Stannar den mer eller mindre direkt har man skapat
för mycket rullmotstånd vilket kommer att ställa till det
då loket inte kommer att orka dra ett tåg med 4-6 vagnar
i stigningar. Självklart varierar detta beroende på hur
starkt lok man har. Ett bra tips är att vid detta moment
även passa på att putsa upp hjulen ordentligt. Rena hjul
tar ju upp ström bättre som bekant.
Enkel
hemmagjord strömupptagning
|
När väl elektroniken var klar monterades allt in i vagnen.
Som tidigare nämnt så limmas belysningsremsan bara dit i
vagnen. När det gäller dioderna för slutbelysning kan visst
arbete krävas beroende på vilken lysdiod man väljer.
I mitt fall krävdes det att jag fräste ur lite plast så
att dioderna kom tillräckligt långt in i hålet.
Hålen
där dioderna skall monteras
|
1.9mm
dioder ifrån Elfa
|
Fräst
ut för dioderna
|
Dioder
med motstånd monterade
|
För
att ytterligare dölja motståndet och dioderna svartmålades
allting. Jag svartmålade även de bruna innerväggarna för
att ytterligare dölja alltihopa. Svartmålningen täcker också
dioderna så att de inte lyser rött inne i kupén. Kondensatorerna
klädde jag i svart el-tejp för att dölja texten på dessa.
Därefter monterades de i ändarna av vagnen. De är synliga
utifrån men inte så att de stör. Blinket skulle störa mycket
mera kan jag lova.
Kondensatorerna
göms så gott det går
|
Genom
att ändra värdet på motstånd R2 till ett lägre värde ökas
frekvensen av blinket. Då motorvagnar har snabbare frekvens
kan man här experimentera med olika värden.
Se ett filmklipp
som visar resultatet av ombyggnadsprojektet.
Alltihopa monterat i vagnen
|
Några
tips och råd inför bygget.
1. Studera elktretsen noga och försök förstå funktionen.
2. Kontrollera dina lödningar och kopplingar flera gånger
innan du sätter på strömmen. Detta kan bespara dig både
tid och pengar.
3. Ha en vettig lödkolv inför bygget. Detta förenklar arbetat
avsevärt.
4. En tennsug är bra att ha ifall man måste löda loss en
fellödad komponent.
Inköpslista
Alla artikelnummer är hämtade ifrån ELFA.
Obligatoriska komponenter
D1 70-050-28 Switchdiod 1N4937
R1 60-783-98 Motstånd 150 ohm 1W Batteribackup
C3 67-011-63 Elektrolytkondensator 1000uF 16V
C3 67-011-89 Elektrolytkondensator 2200uF 16V
Slutbelysning
R2 60-107-30 Motstånd 100K ohm
R3 60-108-54 Motstånd 1M ohm
R5 60-105-24 Motstånd 1.8K ohm
C1 67-008-01 Elektrolytkondensator 10uF 25V
C2 67-013-20 Elektrolytkondensator 2,2uf 50V
P1 73-042-65 IC Timerkrets NE555P
D2 75-017-11 LED 1,9mm röd
D3 75-017-11 LED 1,9mm röd
Vagnsbelysning
R4 60-104-41 Motstånd 390 ohm
D4 75-250-17 LED GUL Ytmonterad
D5 75-250-17 LED GUL Ytmonterad
D6 75-250-17 LED GUL Ytmonterad
D7 75-250-17 LED GUL Ytmonterad
För
att underlätta projektet att installera slutsignaler
på Roco:s 80-talsvagnar så erbjuder Håkan
monterade kretskort och lysdioser, färdiga att
installera i dina vagnar. Läs
mer här.
|
|